Hund på repeat

Det finns en speciell hund här, i krokarna. Jag tror det är en liten typ, med ovanligt stora lungor. Jag föreställer mig att dess päls är halvlångt och lurvigt och har en tråkig grå nyans. Fyra ben och en svans, inget märkvärdigt. Men det som gör den här lilla krabaten speciell, är främst hans yrke och hans umgängeskrets. Jag vet, jag vet. Även jag tyckte det var en smula udda och absurt men det gör det inte mindre sant. För han är nämligen djävulens hantlangare - få saker i livet är jag så säker på som just detta. Att han är utsänd här, av djävulen, för att skapa lite mer elände och misär. För det är på grund av en sådan här hund som ett världskrig startar. Tveklöst och obestridligt.

Hans ägare (förmodligen en döv person som står i skuld till Satan) ställer ut honom vid elva, tolv tiden. Ut på gatan bara? Nej, förmodligen inte. Då skulle någon tystat den, jag nämner inte hur. Troligtvis på en balkong. Men det är bara spekulationer. I alla händelser blir han posterad där, han sträcker lite på tassarna och rensar strupen, sedan sätter han igång och terroriserar grannskapet, ända fram tills det är tid att göra kväll.

Jag visualiserar honom framför mig; hur han står där och skäller på allt som kommer förbi, allt som rör sig - självsäker och orädd bakom balkongens räcke. Ett monster personifierat, här för att uppbåda konflikter och hat. Och han lyckas. Han lyckas utomordentligt väl. Jag hatar den jäveln.

Men någonstans finns det en ägare, en husse, som medvetet låter sin hund stå och skälla, outtröttligt och oupphörligt. Vad som är vidare underligt är att den är vid liv, helt enkelt. Att ingen person lagat en paella, spetsad med lite råttgift och kastat över den till hunden. Det är smått oförståeligt, när folk sticker och hugger ned en människa för mindre.

Varför finns det inte hundar som är stumma?