Målndag, inte alls

Jag ser den gräsbeväxta slätten och styr mina steg mot den. Det går långsamt, min energi sinar snabbt och orken börjar ta slut. Jag hasar mig fram, sliter ned skorna litet mer för varje steg. Känner mig som en äldre herre med en gångstil från en tonåring, men jag förmår mig inte att räta på ryggen och gå normalt, det får bero. Jag erinrar mig hur min mor alltid brukade säga att jag skulle lyfta på fötterna och gå riktigt, jag ler vid tanken. Idag gör jag ett undantag mor, men kompenserar senare med att äta en riklig mängd grönsaker.

Det är varmt, hiskeligt varmt. Solen skiner inte, lyser gör den inte heller, den gassar nästan - fast ändå inte. Utan det är mer som om den spyr ut solsken likt avgaser från en urgammal bil. Jag tittar upp mot himmeln och noterar avsaknaden av moln och skickar iväg en tacksamhetens tanke till väderguden. Plötsligt kommer jag att tänka på en kommentar en vän till mig fällde: “Dom jobbar inte så mycket med moln här”. Jag skrattar kort, och inser samtidigt att han har fullkomligt rätt. De jobbar inte med så mycket moln, helt riktigt.

Jag släpper ned väskan och breder ut min jacka på marken. Sätter mig ned föga graciöst och andas ut och låter min kompis bredvid mig veta hur varmt det är med en överdriven kommentar. Vi pratar ett tag, går igenom gårdagens händelser och kastar ett öga på läxor vi mottagit under dagen. Ordväxlingen minskar successivt och snart ligger vi ned på respektive plats utan att säga ett dyft. Det känns plötsligt överflödigt och helt opassande.

Jag ligger vänd mot solen och blundar; ett ljust skimmer glöder och små prickar flyter omkring planlöst bakom ögonlocken. Jag hör hur några cyklister passerar, hur ett barn ilar omkring lekandes och hur en grupp av ungdomar spelar musik en bit bort. Efter ett tag märker jag hur min andning blir långsammare och hur jag glider in ett annat tillstånd, där alla ljud runtomkring blandas och blir till ett behagligt sorl och sista tanken innan jag somnar är “snälla, snälla, om jag somnar, låt mig inte drömma om en skällande hund”.