Semester

Många brukar vila tryggt och stadigt mot den gamla parollen - "Borta bra men hemma bäst". Utan egentligheter så är även jag en i mängden. Men alltid skall det förekomma undantag. Det kan tyckas ofrånkomligt.

Nu är det följaktligen så att jag faktiskt skulle vilja tillbringa min tid borta, hellre än hemma. Det är förvisso för stunden, men det spelar ingen avgjord betydelse. Bara ett par ynka veckor till. Hemma är man resterande delen av året.

Det blir inte så, det är redan förutbestämt. Jobbet står otåligt och stampar bakom hörnet. Jag får göra som alla andra, sakta försonas med den smått stigande ångesten och förlika sig med tanken på att en vardag full med stress, förpliktelser och ansvar närmar sig med obeveklig fart.

Jag har hunnit avverka två utlandsresor, vilket på intet vis är fy skam. Skall man räkna med hela året är jag uppe i tre utlandsresor. Så klagar det gör jag inte. Jag är nöjd, men jag har fått mersmak, vilket i sig inte är så förvånande. Speciellt inte när man plaskat i vykortsvatten och levt i 30+ grader, och kommer hem till regn och en övervägande grå tillvaro, i jämförelse.

Men bra har det varit, minst sagt. Nu är det bara ett år kvar. Det kommer gå fort, vad man än tror nu.