Tillvaron just nu (torsdag)

Här skiner solen på två olika sätt; på svenskt vis och med sin frånvaro. Det är förvisso samma sak, men jag ville uttrycka mig tydligt.

Av sju dagar har det varit sol i drygt en och en halv dag, då är jag fortfarande relativt generös. Men tydligen hade de strålande väder precis innan jag anlände; “det kändes som vår” fick jag förklarat för mig av en klasskamrat. Känns mindre uppskattat att jag som nykomling tar med mig uselt väder och förstör deras vårstämning, men jag kommer med så mycket annat försöker jag intala mig själv. De får hålla till godo, och så även jag.

Jag vet inte om spanska moln är tjockare än moln i andra länder, men solstrålarna tycks inte kunna kämpa sig igenom. Kanske har det någonting att göra med föroreningen, det är ett stort problem här, som det ofta är i storstäder. Det är enorma mängder avgaser som puttras ut här, i de mest trafikerade lederna är husfasaderna svarta av sot. Vidare, så är antalet som röker här orimligt högt, det är snudd på befängt. Bokstavligen sanslöst många. Samt att de röker inomhus, på caféer, pubar, krogar och restauranger. Hur man än gör kommer man hem och luktar rök.

Så kanske måste spanjorerna här bara sluta upp med rökandet en smula, så att vi skandinaver och andra solfattigt folk får uppleva det vi kom hit för… bland annat.

“ Es horrible… es increible” som en lärare till mig gärna låter oss höra otaliga gånger per lektion. Vederbörande lärare är för övrigt en rolig prick med en god pedagogisk ådra.

Men överlag och gällande; livet leker, som en inbiten optimist förmodligen skulle uttryckt sig. Det är också jämna plågor (som en erfaren pessimist skulle uttryckt sig) men de känner jag inte av.

Det är nu dags för att plugga verb och annat, sen tänkte jag gå ut och demontera varenda liten jävla tuta och siren för att sen lägga mig.

Hasta la vista

(jag måste medge att det känns underligt att faktiskt skriva “hasta la vista” just för dess innebörd och inte för att härma Arnold S. )