Utflykt

Arbetsdagen är fullbordad, det är nu dags att bege sig hemåt. Men först skall jag släppa av kollegan i Stenkullen, vilket inte är några som helst konstigheter eftersom det ligger på vägen hem.

Vi har satt oss i bilen och hunnit köra drygt en kilometer tills vi anländer till en rondell och blir fullständigt häpna. Framför oss breder en lång kö ut sig. Vid första anblicken känner jag en uppgivenhet och en resignerad ilska bildas inom mig. Så jävla typiskt, det brukar aldrig vara kö här, vilket samtidigt gör mig förbryllad. Jag försöker lokalisera vart den börjar och på så sätt få ett hum om hur lång tid det kommer ta. Det är då, vid andra anblicken, som jag inser till min absoluta förtjusning att det är i motsatta filen som kön befinner sig i och min är nästan gapande tom.

Jag har fortfarande inte hittat orsaken till kön och fortsätter spana ivrigt. Det tar inte mer än någon sekund och lika snabbt börjar jag skratta; direkt vänster om oss har en äldre man tagit täten i sin permobil och undviker allt vad trottoarer och bussfickor heter. En trafikens general. Styr kolonnen med järnhand och med osviklig precision.

Jag kör ut ur rondellen och susar förbi jämte kön. Efter ett tag börjar den att bli allt glesare tills den till slut upplösts helt. När trafiken återgått till normala avstånd fångas min uppmärksamhet av något längre fram. Vid motsatta vägkanten för att vara exakt. Jag ser inte exakt vad det är, men jag antar att det är...ja, jajemen, det är det, det är en till permobil och bakom ratten sitter en gumma. Hon är påpälsad med varma kläder och en söt, blå huvudbonad. Hon ser arg och lite vilsen ut. Nästa sak jag reagerar på är att hon pratar i en mobil, att det är hennes gubbe hon samtalar med är uppenbart. Hon har förmodligen några väl valda ord till honom.

Hela situationen är alldeles underbar, jag kan inte förmå mig själv att inte skratta åt den. Vilken utomordentlig utflykt de måste ha fått. Snacka om spänning i tillvaron. Jag känner samtidigt ett styng av oro över de två äventyrarna men blir snabbt övertygad att de klarar sig fint. Jag önskar genast att jag hade hört samtalet dem två emellan, och även vad de tänkte på när de begav sig ut på vägen. Eftersom de måste ha kommit från en trottoar. Tankarna blir kanske lite dunkla på äldre dar.

I alla händelser så gjorde det min dag. Tack kära herr. Gubbe och fru. Tant